21. tammikuuta 2015

21.01.2015 / Martin Segerstråle

Repertoar...

...eller frågan om hur mycket bakgrundsmusik man ska ha i huvudet. För hur är det med det där? Det finns körer som lär sig nytt inför varje konsert och även om man sjungit något förut har man egentligen glömt det, så man får nog öva in det på nytt och just det ja, andning i takt 16. Glöm inte andningen i takt 16, för allt vad ni gör!

Men så finns det ju körer som har en högre medelålder och där sångarna sjungit med en längre tid. Dom *kan* repertoaren, dom har sjungit den förut, dom påpekar saker som tidigare dirigenter sagt och gjort och saker som andra körer påpekat under en körfestival nånstans år 1967. Arrangemang av tidigare dirigenter kan kommenteras med "själv gjorde han nog såhär".

I de här fallen är det jättebra att koristerna har en grundkunskap som gör att inlärningen av äldre material går ganska snabbt. Självfallet har olika dirigenter olika uppfattningar om hur materialet ska framföras och ibland får man fixa lite med nyanser och tempi, men åtminstone kan koristerna sina stämmor. Då kan man hålla repertoaren "varm" i bakgrunden och samtidigt öva in nytt material. Vid behov kan man sedan plocka in gammalt på konserten ifall det nya materialet inte sätter sig i tid.

Det jag upplevt är ändå att det är bäst att koncentrera sig på det material man just då håller på med. För mycket olika noter i huvudet blir i amatörsammanhang lätt distraherande. Så handlar det också om att något man lärt sig och sjungit mycket sätter sig i ett speciellt minne, verkar det som - ett minne som det inte försvinner ifrån. Ett bra exempel är de körer som sjunger på sina fester - det här är musik som sjungs på nytt och på nytt och i något skede sitter den så djupt rotad att man kan sjunga den t.o.m. i sömnen. Däremot kan något man nyligen lärt sig lättare försvinna och då är det nästan lika jobbigt att få tillbaka som om man aldrig hade sjungit det.

Så det kan kännas lätt att säga att man alltid vill öva nånting gammalt också som man redan kan, men när det kommer till kritan tror jag inte någon enda människa kan ha ett så brett register av repertoar som sitter så bra. Att öva gammalt som inte riktigt sitter bara en liten stund, utan att hinna sätta ner tid på det, kan också kännas frustrerande.

Så kom nu sedan och säg att det här med körsång är lätt och roligt!